Just nu jagas det för fullt i vår trädgård. Smygjakt på röda
liljebaggar, hopsamling av hungriga trädgårdssnäckor och inte minst så jagar
jag maskrosor! Vapen – ett långt tisteljärn… Fast vinna kan man ju aldrig,
dagen därpå är redan en ny hop uppe och lyser.
Man kan ju äta blommorna, eller garnera en sallad med dem,
de smakar inte så tokigt. Och man kan använda maskrosblad, särskilt de som är
djupt flikiga, till sallad. Lite beska är de ju.
Vår äldsta dotter har prövat att angripa problemet på ett
annat sätt. Hon har samlat in maskrosblommor och sedan gjort både
maskrosmarmelad och maskrossaft. Det är förstås en hel del annat också i
konserverna, citron och rätt mycket socker förstås. Saften blir lite besk,
eftersom blommorna ska stå och dra några dagar, men den var inte så tokig till
mat, tyckte jag.
Men jag fortsätter nog som förut – med uttröttningstaktiken!
(Sedan får man väl se vem som tröttnar först…)
/ eo
( Som vanligt - för att få bilden lite större klickar man i den )
Rustad med hink och tisteljärn
Man kan ju äta upp dem också...
Maskrosmarmeladburk
Saft kan man också göra
Praktexemplar, här tillsammans med en narciss
Motvilligt måste man väl ändå medge att de är ganska vackra!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar