Riktiga marodörer härjar med vår stackars styvklematis, clematis recta. (Som inte är en klättrande sort som behöver ha något att klättra på, men uppskattar att ändå få något stöd i livet - vår har bitar av en gammal teveantenn som stöttepelare...) Den blommar just nu vackert med små vita blommor i klasar. Men... samtidigt äts bladen upp i rasande fart av små ljusgröna larver, tillhörande klematisstekeln.
På stjälkarna blir det då först små knottror och där inne har steklarna lagt äggen. Sedan kommer de fram och gör - som Emil sa - "tabberas" (= slut) på värdväxtens bladverk. Såna otacksamma hyresgäster! Jag skakar ner och mosar så många jag ser och hinner, men det är förstås en ojämn kamp mot de små odjuren. De ska även få sig en dos hemkokt såpsprit - även om de tyvärr inte är så känsliga för sånt. Däremot är den jättebra mot bladluskolonier på aklejrutor.
Såpsprit:
Koka upp 1 liter vatten med 4 dl flytande såpa. Låt svalna, och blanda sedan med 1/2 liter rödsprit. Häll vätskan i en hink, och fyll upp den helt med vatten. Sätt på lock. Såpspriten går sedan att använda hela sommaren att spruta med, gärna på kvällar.
Det verkar som om den uschla stekeln föredrar småblommiga klematisar, så jag hoppas verkligen att vår primadonna, Nelly Moser, får vara i fred för sådana angrepp!
/ eo
Nelly Moser
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar