Nåja, man ska aldrig säga aldrig, men nu känns det i alla fall som vår! (Peppar,
peppar…)
Den sista blomman, som var kvar av de fina buketterna vi
fick vid årsmötet, var en röd ros. Vår katt Tussilago gillar att dricka ur
diverse kannor och skålar, och ”rosenvatten” uppskattade hon alldeles särskilt…
I helgen gjorde vi som många andra – besökte Sofiebergsåsen
med alla backsipporna. Det var jämnt göra att hitta någonstans att ställa
bilen. Härligt att sipporna finns i sådana mängder där!
Även en magnifik mistel såg vi på åsen – man kan ju undra
varför de egentligen ska vara fridlsta? De verkar bli bara mer och mer vanliga.
Grannarna har mistlar både i äppelträd och aspar.
Nere i gillestugan har visst novemberkaktusen fått snurren.
Först blommade den i oktober, sedan till jul – och så nu till påsk! Månntro den
tänker blomma även till midsommar? ;-)
Vår trädgård ser ut som en filial till smådjursuppfödning
just nu – små burar av hönsnät lite varstans, för att försöka behålla
åtminstone en del av tulpanerna och annat rådjursgodis. Även penséer sägs de
tycka om, så i urnan satte jag ned en massa taggiga grenar av pimpinellros som
ett staket. Än så länge verkar det fungera…
Leonard Messel-magnolian börjar slå ut – årets bästa årstid
har just börjat!
/ eo
( Större bild? Klicka i fotot! )
Tussilago beundrar den sista röda rosen
"Rosenvatten" - en delikatess att lapa i sig...
Mistelklot
Åsen full med backsippor
Så vackra och så många!
Fullt utslagna i solen
Hur undvika att trampa på dem?
Flitig som en humla...
Kaktusen blommar - igen!
Inburade tulpaner
Vi försöker skydda penséerna mot rådjur
Hoppas rosgrenarna ska hålla rådjuren borta!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar